Idag på Samefolkets dag uppmärksammar vi Europas enda urfolks rättigheter, rätten till mat och matsuveränitet, genom att ställa två frågor till Slow Food Sápmi:
Vad betyder matsuveränitet för samerna? Varför är urfolks rättigheter en viktig fråga för alla?
Rätten till mat och försörjning är skyddad av FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Matsuveränitet innebär rätten att kunna bestämma över sin egen matproduktion och producera sin egen mat. För att renägare ska kunna ha möjlighet innebär det också att renägarna har rätten att bruka och ha tillgång till vatten och marker. Marker som idag krymper genom historiska övergrepp av staten och som ej erkänner traditionella renbetesmarker, såsom i Skattefjällsmålet, tvångsförflyttningar, dämpningar av fiskesjöar och samiska boplatser, vindkraft, gruvetableringar, och inte minst rovdjurspolitiken som medför minskat uttag av naturbetat renkött med ökade renförluster.
Utan marker och tillgång till vatten med ökad konkurrens från t.ex stora turistinvesteringar, ökad infrastruktur i samiska kulturmiljöer och renbetesområde minskar vår möjlighet till att kunna producera vår egen mat. Särskilt viktigt i arktiska områden där det inte går att odla om vintern är det ren- och älg som kan gräva fram växter under snön samt förser oss med livsnödvändiga vitaminer och mineraler i kalla nord.
Urfolks matproduktion är också hållbar, innebär mindre transporter när det säljs lokalt. Det minskar ett lands sårbarhet och ökar landets självförsörjning av mat vid tex kriser. Urfolkens mat ger även karaktär till orten och skapar nyfikenhet inom besöksnäring.
