Vad är mat?
Vi brukar associera ”mat” med en produkt som vi kan köpa i en butik. Något som dricks, tuggas och sväljs och med tillräckligt med näringsämnen och energi som gör att vi kan fortsätta att röra oss och hålla oss vid liv. Men mat är mer än så. Mat är vår källa till liv, identitet och sociala relationer. Mat bestämmer hur vi förhåller oss till oss själva, naturen och andra och gör det möjligt för oss att födas, växa, utvecklas, lära, arbeta, leka, älska, föda, amma och känna oss tillfreds och vara socialt aktiva i våra samhällen.
Kan vi verkligen välja vad vi äter?
Svaret är ja och nej.
Å ena sidan ligger det nuvarande politiska sammanhanget bakom varje måltid vi äter. Hundratals beslut som fattas genom livsmedelspolitik påverkar ständigt våra liv. Det är våra kulturer, lokala myndigheter, nationella och internationella lagar eller aggressiv reklam som sätter villkoren för det vi äter. Det är stora företag som har alltmer inflytande över vår kost och som avgör mer och mer vad som finns på våra tallrikar. Utan att veta kanske vi prioriterar processad mat istället för färska grönsaker och frukter. Har du någonsin undrat varför?
Men å andra sidan kan vi proaktivt försöka förstå världen som omger oss, den miljö vi är beroende av och vidta åtgärder. Utöver att medvetet göra bättre val när det gäller mat kan vi också bli politiskt aktiva på ett sätt som bidrar till att skydda alla människors mänskliga rättigheter och natur. Detta leder oss till följande fråga…
Är äta en politisk handling?
Att äta kan verkligen bli en politisk handling, om vi vill.
Medan tomaten vi köper på den lokala marknaden kan ha odlats på ett hållbart sätt för miljön och kan ha bidragit till den lokala ekonomin för småskaliga producenter, kan teet vi köper i snabbköpet ha en historia av exploatering av teplantagearbetare nära våra hem eller i andra delar av världen. Dessa alternativ medför mycket olika val. Om du vill vara aktiv mot social orättvisa kan detta vara en början. Men det finns mycket mer att göra.
Varför finns det hunger och undernäring?
Det finns tillräckligt med mat för att föda världen, så det är ingen fråga om brist. Politik, ekonomi och ideologi är grunden till de strukturella orsakerna som skapar hunger och undernäring runtom i världen. Med andra ord kan en familj eller ett helt samhälles brist på mat vara resultatet av en eller olika orsaker som markfördelning, inkomst, kön och könsidentitet, diskriminering baserat på ras och etnicitet, för att bara nämna några få.
Varför arbeta för rätten till mat och inte livsmedelssäkerhet?
Livsmedelssäkerhet är det tillstånd där alla människor alltid har fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräckligt säker och näringsrik mat som uppfyller deras kostbehov och matpreferenser för ett aktivt och hälsosamt liv.
Rätten till mat är mer än ett tillstånd. Det är rätten som varje människa har, ensam eller i gemenskap med andra, att vara fri från hunger och undernäring, att alltid ha fysisk och ekonomisk tillgång till adekvat mat – i kvalitet och kvantitet – som är näringsrik och kulturellt acceptabel. Det handlar också om vår rätt att få tillgång till alla medel för att förvärva den, som mark, vatten och frön, på ett hållbart och värdigt sätt, samtidigt som vi säkerställer den högsta nivån av fysisk, emotionell och intellektuell utveckling.
Som du ser är livsmedelssäkerhet bara en del av rätten till mat. Bakom varje kränkning av vår rätt till mat finns social orättvisa som måste hanteras.
Varför måste vi förändra de globala livsmedelssystemen?
Våra tankesätt och nuvarande sätt att producera mat på måste också förändras om vi vill se till att varje person i världen kan utöva sin rätt till mat på ett adekvat sätt. Matsuveränitet, som en politisk ram och agroekologi som det viktigaste sättet att förändra livsmedelsproduktion och konsumtion, är konkreta alternativ till de dominerande industriella livsmedelssystemen.
Övergång till rättvisa och hållbara livsmedelssystem är ett måste. Detta innebär att flytta från fokus på mat som en handelsvara till fokus på mat som gemensam tillgång som utgör en del av i socioekologiska och kulturella sammanhang, sätta människor och folk i centrum, social rättvisa och rättvisa, sträva efter en demokratisk kontroll över naturresurser och rikedom, stärka kunskaper och färdigheter hos småskaliga livsmedelsproducenter, arbeta med naturen och inte mot den, värdera livsmedelsleverantörer, minska avstånden mellan livsmedelsleverantörer och konsumenter och därmed lokalisera livsmedelssystem och stärka den lokala kontrollen över hur livsmedel produceras och distribueras.
Finns det hopp?
Naturligtvis finns det!
Men det beror helt på oss. Från att främja och köpa på lokala marknader och delta i livsmedelsråd till att stå upp emot brott mot mänskliga rättigheter, kan vi förhindra att 821 miljoner människor blir hungriga varje dag. Vi kan tala emot de dominerande livsmedelsförsörjningskedjorna som leder en miljard till att lida av undernäring och vi kan förespråka hållbara och lokala livsmedelssystem som gör oss och naturen friska.
FIAN tror att det finns hopp och försöker ta itu med alla grundorsaker till hunger och undernäring, som ofta är obemärkt. Du kan bli politiskt aktiv i ditt samhälle för att stödja kampen för rätten till mat, stödja vårt arbete eller allt samtidigt!