Samhället Brejeira Salto, i Piauí, har vunnit kollektivt landägarskap. Detta är en viktig seger för samhällen i trakten som kämpar för sina rättigheter.
“Jag hoppas att vi kan få fred nu, leva i fred och vara lyckliga här och att ockupationen upphör, att ingen kommer och bränner våra hus eller vräker oss från vår mark. Vi har inte ord för att beskriva hur glada vi är över detta” säger Regina, en av invånarna i Brejeira Salto.
Organisationen Collective of Communities Impacted of Agribusiness, formades av landsbygdssamhällen i Cerrado-regionen i Piauí för att motverka landgrabbing och monokulturer för agribusiness. The Pastoral Land Commission(CPT), Network for Social Justice and Human Rights och The Association of Rural Workers’ Lawyer givit samhällena sitt stöd.
Altamiran Ribeiro från CPT anser att segern skyddar samhällets rätt till mark. För Ribeiro är segern direkt kopplad till att kvinnor gick samman, för “det var de som mobiliserade mest för kollektiva markrättigheter”.
Fábio T. Pitta, forskare från Network for Social Justice and Human Rights konstaterar att regionen har utsatts för markspekulation av internationella finansföretag och lokala landgrabbers som tar över mark för att underlätta för jordbruksföretagen. “Kollektiva markrättigheter kommer att vara fundamentalt för att samhällen ska kunna skydda sin försörjning från jordbruksföretagens förödelse” säger Pitta.
Salto ligger mitt i Matopiba, vid gränsen mellan delstaterna Maranhão, Tocantins, Piauí och Bahia. Hundratals traditionella samhällen, urfolk och Quilombolas, som har bott i regionen i hundratals år, har drabbats av våld i takt med jordbruksföretagets framsteg, vilket även skapat omfattande miljöförstöring. Folk har förlorat hus, mark, odlingar, vatten, skog och möjligheten till försörjning samt utsatts för våld eller hot om våld.
Den senaste segern i Salto inträffar några månader efter erkännandet av Kariri-folkets territorium i Serra Grande, Queimada Nova, PI. Att samhällen, urfolk och Quilombolas har organiserat sig har varit grundläggande för att garantera rätten till mark och skydd av miljön.
Genom att samhället har rätt över sina marker, är chansen lite större att försvara sig i striden med ett bolag. Att ett lokalsamhälle lyckats mot alla odds visar bara på att det finns många fler som kämpar med uppstyckade marker som de förlorar till landgrabbing – något som DINA (ja, dina) pensionspengar investeras i.
