AP-fondsskolan: Allt du inte visste att du borde veta om dina pensionspengar

Du har säkert sett nyheter och debattinlägg om AP-fondernas investeringar i risiga gruvbolag, oljejättar och kärnvapenteknik. Du såg kanske nyheten härom veckan då de med buller och bång annonserade att de säljer sina innehav i bolag som göder ockupationen av Västsahara, vilket applåderades på flera håll. Men veckan efter visar det sig att de behåller enorma innehav i ett oljebolag som prospekterar efter olja utanför just Västsaharas kust.

Kanske tänker du jaha, skit är vad det är. Tur att du valt andra fonder i pensionssystemet, de kanske är bättre. Men nix. Det är dina pengar. Större delen av AP-fonderna går inte att välja bort. De investerar omkring 1000 miljarder av våra pensionskronor vare sig vi vill eller inte.

Kanske har du sett de här nyheterna och förstått att allt inte står rätt till. Men det verkar så komplicerat att sätta sig in i. Och AP-fonderna – hur kul låter det?

Kanske har du svurit över fondernas investeringar tidigare och tagit ställning för en ändring genom att t.ex. skriva under en namninsamling. Men du känner fortfarande att du saknar en helhetsbild över hur det funkar och vad du kan göra.

Oavsett vilket, nu får du allt du behöver veta serverat på ett fat genom AP-fondsskolan. I en serie blogginlägg ska jag reda ut hur AP-fonderna funkar, vad dina pengar gör idag, hur det hänger ihop med Sveriges skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter och vad du kan göra om du inte vill att dina pensionspengar orsakar miljöförstöring eller kränkningar av andra människors rättigheter.

Allt kommer inte att få plats. Men förhoppningsvis blir du lite klokare på vägen och vill du fördjupa dig utlovas länktäta inlägg. Jag har ägnat mer tid än de flesta åt att gräva i AP-fonderna – både som vice ordförande för FIAN Sverige i mitt ideella liv och i mitt tidigare jobb som kampanjsamordnare på Latinamerikagrupperna.

Oroar du dig också för vad dina pensionspengar gör på nätterna? Häng med i AP-fondsskolan som presenteras i fyra inlägg med start imorgon.

Det AP-fonderna gör, det gör de med dina pengar. De förvaltar pensionspengar för alla som ingår i det svenska pensionssystemet.

Pensionsbuffert

För att förstå hur dina pengar hamnar i ett risigt gruvprojekt i Burkina Faso och tvingar tusentals människor att flytta måste vi först bli lite tekniska. När du arbetar betalar både du och arbetsgivaren en pensionsavgift som går in i pensionssystemet. Den största delen av pengarna studsar direkt ut ur systemet genom pensionsutbetalningar till dagens pensionärer. Men summan av de pengar som kommer in i systemet är aldrig exakt lika stor som den ska betalas ut. Det styrs av hur många som varje givet år jobbar och hur många som är pensionärer.

För att jämna ut de här skillnaderna över tid finns ett buffertsystem. Det utgörs av de så kallade buffertkapitalfonderna, eller Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är en i sammanhanget pytteliten riskkapitalfond som inte investerar i börsnoterade bolag. De som hanterar de stora pengarna är Första till Fjärde AP-fonderna som sammanlagt förvaltar ca 940 miljarder kronor. Pengar som till största del består av aktieinnehav i tusentals företag.

Den Sjunde AP-fonden skiljer sig från de andra. Där finns drygt 130 miljarder kronor av premiepensionskapitalet för de nästan tre miljoner svenskar som inte valt att placera dessa någon annanstans. Den går alltså att välja bort till skillnad från buffertkapitalfonderna.

Riksdagen styr och regeringen redovisar

AP-fondernas struktur, regler och styrning bestämds av lagar beslutade av riksdagen (lag 2000:192). I förarbetena till lagen som styr AP-fonderna står att ”fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”. Det är den här skrivningen som utgör grunden för AP-fondernas etikarbete. Du inser nog problemet med den här formuleringen. Vi återkommer till den i ett senare inlägg.

I riksdagen finns en särskild pensionsgrupp som består av representanter för de nuvarande regeringspartierna och Socialdemokraterna. Att det består av just dessa partier beror på att de var de som låg bakom den pensionsöverenskommelse som skapade dagens pensionssystem. Gruppen samråder om frågor som rör pensionsreformen och ska också vid behov ta initiativ till justeringar.

Regeringen lämnar varje år en redovisning av AP-fondernas verksamhet, i form av en skrivelse. Den innehåller fondernas årsredovisningar och utvärderar fondernas verksamhet i ett längre perspektiv. Fokus ligger på avkastning, men i skrivelsen rapporterar regeringen också igenom fondernas arbete med etik- och miljö. Ansvarig minister är Finansmarknadsminister Peter Norman.

Etikråd utan oberoende

Första till Fjärde AP-fonderna har ett gemensamt Etikråd som ansvarar för etik- och miljöfrågor när det gäller fondernas investeringar. Men ett problem är att Etikrådet består av representanter från fonderna själva. Det finns ingen oberoende part som granskar om eller i vilken utsträckning fonderna tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter i sina investeringar. Ett annat problem är att det bara är en bråkdel av fondernas pengar som går till granskning vilket gör det omöjligt att effektivt granska de tusentals bolag som de investerar i.

Första till Fjärde AP-fonderna jobbar med dialog som främsta metod för att påverka. Deras argumentation lyder att det är bättre att vara kvar som ägare och kunna påverka, än att sälja av sitt innehav. Det kan låta logiskt. Men ett problem är att det är omöjligt att få insyn i Etikrådets dialoger (som under 2012 var 118 stycken). Vilka krav ställs? Hur följs de upp? Om det inte sker några, eller mycket marginella framsteg, vad händer då?

Svarta listor

Sjunde AP-fondens arbetsmetoder ser annorlunda ut. De ser inte dialog som ett alternativ till uteslutning och har en ”svart lista” på företag som de på grund av kränkningar av mänskliga rättigheter inte investerar i. Den norska motsvarigheten till AP-fonderna – Statens pensjonsfond utland, eller Oljefonden som den kallas – jobbar på ett liknande sätt och har också en lista över företag som uteslutits på grund av bristande respekt för mänskliga rättigheter eller miljö. Det norska systemet är långt ifrån perfekt, men det är mer långtgående än det svenska. Granskningar visar att AP-fonderna investerar i många av de företag som finns på den norska listan.

Du kan läsa mer om AP-fonderna på deras egna hemsidor: AP1, AP2, AP3, AP4 och AP7. På Etikrådets hemsida kan du se hur fonderna själva beskriver sitt arbete med etik och miljö.

Det är alltså dina pengar det handlar om och redan nu kanske du anar att de finns i företag och projekt som du helst skulle hålla på mer än armlängds avstånd. I nästa inlägg ska vi kika närmare på var pengarna hamnar.

I dagens lektion av AP-fondsskolan ska vi följa pengarna. Vad gör dina pensionspengar just nu? Lite allt möjligt, blir det enkla svaret på den frågan. AP-fonderna investerar i tusentals bolag som i sin tur kan vara verksamt inom flera olika sektorer och ha många olika projekt världen över. Det är därför omöjligt att ge en fullständig bild över var våra pensionspengar hamnar.

Det vi vet är att skandalerna kring AP-fondernas investeringar är många och att svenska pensionspengar investeras i företag som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter, klimatförändringar och miljöförstörelse.

Här kommer några smakprov.

Gruvbolag

AP-fondernas investeringar i gruvnäring är omfattande. Som exempel så visar en kartläggning av Latinamerikagrupperna att fonderna har investeringar värda 6,8 miljarder kronor i gruvbolag verksamma i Latinamerika. Och då har de bara kikat på de största bolagen. Tusentals människor runtom i världen tvingas flytta eller förlorar sin försörjning och tillgång till dricksvatten när gruvor breder ut sig. Exemplen är många på gruvbolag – där dina pensionspengar investeras – vars verksamhet bidragit till eller hotat att bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Ett av de gruvbolag som AP-fonderna tidigare investerat mångmiljonbelopp i är det kanadensiska IAMGOLD, som är inblandade i två fall av kränkningar av rätten till mat som FIAN jobbar med. 2013 drog sig AP-fonderna ur investeringarna i IAMGOLD. Både i Essakane, Burkina Faso där mer än 11 000 människor tvingats flytta och i Kimsakocha, Ecuador där gruvutvinning hotar att förgifta livsviktiga vattenflöden.

För ett par år sedan granskade Swedwatch tre skandalomsusade gruvprojekt i Latinamerika, alla med koppling till AP-fonderna.  Ett av bolagen är det kanadensiska Goldcorp som har fått hård kritik för gruvprojektet Marlin i Guatemala, bland annat för kränkningar av ursprungsfolks rättigheter och förgiftade vattendrag som hotar försörjningen i området. Ett annat är kanadensiska Barrick Gold som senare dömts till stora skadestånd och tvingats stänga en gruva i Chile på grund av stora brister i miljöarbetet.

Andra exempel är svenska Boliden som nu stäms för en allvarlig giftskandal i Chile och HudBay som står åtalade i Kanada för bland annat dödsskjutningen av den lokale ledaren Adolfo Ich i Guatemala i samband med en tvångsförflytting.

Olja och kol

Världens största koldioxidutsläppare utgör en stor del av AP-fondernas – och andra pensionsfonders – aktieportföljer. AP-fonderna investerar sammanlagt 11,4 miljarder konor i världens sex största oljejättar, enligt en granskning gjord av SvD tidigare i år. De här investeringarna gjorde att AP-fonderna tidigare i år tilldelades Jordens Vänners Greenwash-pris.

Oljeinvesteringar eldar inte bara på klimatförändringarna. Själva utvinningen leder inte sällan till både miljöproblem och kränkningar av mänskliga rättigheter. I Ecuador har oljejätten Chevron dömts att betala ett mångmiljardskadestånd för den miljökatastrof och de sjukdomar hos befolkningen som bolagers oljeprospektering i Amazonas har lett till.

Jordbruksmark

På senare år har det i kölvattnet av mat-, finans- och energikriser blivit alltmer attraktivt att investera i jordbruksmark. AP-fonderna är med på tåget och Andra AP-fonden investerar i jordbruksmark i t.ex. Brasilien där de hyr ut den köpta marken till stora jordbruksföretag som odlar grödor för export. Och trots att det är våra pengar – och att vi vet att problemen med storskaliga jordbruk är omfattande i Brasilien – får vi inte veta var marken som köpts ligger. Jakten på jordbruksmark är en del i den våg av landgrabbing som sveper över världen, lämnar miljontals småbrukare utan mark och innebär ett allvarligt hot mot rätten till mat.

Listan på exempel kan göras hur lång som helst. Vad sägs om investeringar i företag som tillverkar vapen och kärnvapenteknik? Fonderna har också kritiserats för sina investeringar i Walmart, som fått hård kritik för antifacklig verksamhet, och i företag som genom sina köp av fosfor från Västsahara göder en ockupationsmakt. Häromveckan meddelade AP-fonderna att de sålt just dessa innehav. Men redan veckan efter rapporterades det att fonderna behåller innehav i bolag som prospekterar efter olja utanför Västsaharas kust.

Kolla upp investeringar i risiga bolag!

Är det något särskilt företag där du undrar om kopplingar finns till AP-fonderna och dina pensionspengar? Det kan du lätt kolla upp! Fonderna köper och säljer löpande sina innehav och aktiekurser går upp och ned. För så uppdaterade siffror som möjligt kan du söka i fondernas senaste halvårsrapporter, AP1, AP2, AP3, AP4 och AP7.

I förra avsnittet av AP-fondsskolan fick du en rad exempel på hur dina pensionspengar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Nu ska vi titta närmare på vem som egentligen bär ansvar och hur det kan omsättas i konkreta politiska krav när det gäller AP-fonderna.

Nu kanske du är förbannat och tänker att det inte är okej att dina pensionspengar far runt i världen och svinar hur som helst. Nej, det inte är inte okej. Men det är allvarligare än så – det är på tvärs med Sveriges åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter.

Sveriges ansvar för mänskliga rättigheter utomlands

Sverige har skyldighet att respektera mänskliga rättigheter både i Sverige och utomlands. Det handlar inte bara om ett moraliskt utan även ett juridiskt ansvar. Regeringen har undertecknat och ratificerat flera konventioner som innebär att svenska staten ska respektera, skydda och uppfylla en rad olika rättigheter. Det gäller inte bara inom landets gränser utan även utomlands, genom länders så kallade extraterritoriella skyldigheter. Eller ETO som det ibland kallas på människorättsspråk.

Vad betyder det här ansvaret mer konkret? Bland annat innebär det att stater är skyldiga att reglera transnationella företag – företag som är baserade i ett land och verkar i ett eller flera andra – och investeringsfonder som är baserade i det egna landet för att förhindra att de bidrar till kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i andra länder. Om en kränkning ändå sker ska staten se till att företaget eller fonden kan hållas ansvariga. För den som vill fördjupa sig i det här för att stärka argumenten finns det mer utförligt beskrivet i de så kallade Maastricht-principerna som tagits fram av forskare och experter på mänskliga rättigheter.

Avkastning före mänskliga rättigheter

Hur återspeglas Sveriges skyldigheter i reglerna som styr AP-fondernas investeringar? Det gör de inte. Som vi varit inne på tidigare så säger dagens regelverk att fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö i sina placeringar, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Mänskliga rättigheter och miljö är alltså direkt underordnade hög avkastning. Det är oförenligt med Sveriges åtaganden. Respekt för mänskliga rättigheter och miljö måste vara en förutsättning för investeringar. Inte något som tas i beaktande när det passar, eller så länge det inte äventyrar avkastningen.

Det funkar inte att sälja och gå vidare

Sveriges ansvar gäller inte bara för de investeringar som AP-fonderna har just nu. Det gäller för alla kränkningar av mänskliga rättigheter som bolag bidragit till när AP-fonderna investerade i dessa. Det betyder att ansvaret inte upphör om eller när fonderna säljer sina innehav. Som det färska exemplet där AP-fonderna sålt sina innehav i fyra bolag på grund av kränkningar av internationella konventioner. AP-fonderna och Sverige kan inte bara borsta bort dammet från kavajen och gå vidare. Sverige bär fortfarande ett ansvar för de kränkningar mot internationella konventioner som exempelvis Incitec Pivot och Potash bidragit till, under den tid som AP-fonderna investerade i bolagen, genom att köpa fosfat som ett marockanskt bolag brutit i det ockuperade Västsahara.

Mänskliga rättigheter frånvarande i diskussionen

Just nu diskuterar riksdagens pensionsgrupp, som består av regeringspartierna och Socialdemokraterna, förändringar av AP-fonderna. Men diskussionerna handlar inte om hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden. De fokuserar på struktur och styrning, t.ex. hur avkastningen ska maximeras, hur många fonder vi ska ha och om ska de ha egna styrelser eller inte.

Förra året presenterades en utredning om AP-fondernas framtid. En försvinnande liten del av den ägnas åt etik och miljö och de förslag som presenteras är otydliga och tandlösa. Mänskliga rättigheter säger utredningen inte mycket om. I ett gemensamt remissvar på utredningen pekade FIAN och flera andra organisationer på brister i utredningen och gav konkreta förslag på hur hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö kan stärkas.

Utgångsläget är dystert. Hittills är det bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som öppet har kritiserat AP-fondernas nuvarande regelverk och upprepade gånger genom motioner och frågor krävt ökad hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men utan framgång.

Vill du att AP-fonderna investerar dina pensionspengar med respekt för mänskliga rättigheter? Jag trodde väl det. I denna sista och avslutande del av AP-fondsskolan får du några enkla tips på vad du kan göra om du vill ha ändring.

Gemensamt kampanjande

FIAN Sverige driver tillsammans med flera andra organisationer – bl.a. Latinamerikagrupperna, Kristna Fredsrörelsen, Jordens Vänner och Fair Trade Center – en gemensam kampanj för schyssta pensioner. Nu har riksdagen chansen att faktiskt förändra. AP-fondernas regelverk måste ändras så att det blir ett krav att fondernas investeringar görs i enlighet med Sveriges skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Bollen ligger hos pensionsgruppen som består av allianspartierna och Socialdemokraterna. Men risken är överhängande att de duckar om vi inte pressar på tillräckligt.

Tillsammans med de andra organisationerna bakom kampanjen ordnar vi seminarier, skriver debattartiklar (senast skrev FIAN på SVT debatt om Kimsakocha), samlar in underskrifter på kampanjvykort och träffar representanter från AP-fonderna och riksdagsledamöter.

Sju enkla sätt att agera för schyssta pensioner

Det finns också massor av saker som du kan göra. Här kommer några förslag.

1. 1. Ta ställning och håll dig uppdaterad genom att delta i den gemensamma kampanjen #schysstapensioner.

1. 1. Skriv under vårt elektroniska kampanjvykort riktat till ansvariga ministrar.

1. 1. Mejla ledamöterna i pensionsgruppen: Shekarabi, Ardalan,  Alm Ericson, Janine,Carvalho, Teresa m.fl. på namn.efternamn@riksdagen.se.

1. 1. Skriv en insändare! Det är ett enkelt och effektivt sätt att få fler att få upp ögonen för var deras pensionspengar hamnar.

1. 1. Diskutera AP-fonderna och våra pensionspengar under #schysstapensioner och #apfonder på Twitter.

1. 1. Prata med alla du känner och sprid den här skolan eller andra artiklar om AP-fondernas investeringar.

1. Och såklart – engagera dig i FIAN!

Nu har skolan kommit till sitt slut. Jag hoppas att du har fått bättre koll på AP-fonderna. Och inte minst hoppas jag att du inte knyter näven i fickan utan agerar. Kom ihåg – det är våra pengar.

Annelie Andersson