En internationell delegation bestående av experter från 30 olika organisationer kommer i 10 dagar resa genom den brasilianska regionen MATOPIBA. Detta för att dokumentera och vidare analysera människorättsliga konsekvenserna av storskaliga markköp i regionen. Bland köparna finns även den svenska Andra AP-fonden.
Landgrabbing, ett fenomen som blivit norm
Brasilien, som till stora delar är täckt av skog och savann, har blivit ett huvudmål för investerare i mark som har sett värdeökningar på 400 % tack vare expansionen av agroindustrins soja-, sockerrörs-, majs-, bomulls-, eukalyptus- och köttproduktion. I de aktuella regionen MATOPIBA, ett savannområde i nordöstra Brasilien, bestående av områden i delstaterna Maranhão, Tocantins, Piauí och Bahía, finns paradexempel på landgrabbing. Att investera i mark har hittills varit väldigt attraktivt för investerare. Skogsskövling och den påföljande etableringen av jordbruk kostar lite men ger mångdubbelt i vinst tillbaka. I MATOPIBA går det ofta till så att allmän mark som lokala aktörer tillskansat sig, säljs vidare till brasilianska fastighetsbolag som i sin tur är kopplade till transnationella företag. Men bakom kulisserna pågår en våldsam undanträngning av traditionella samhällen.
Den mänskliga kostnaden av markköp
Dessa gränsområden mellan Amazonas och mer exploaterade regioner, bebos av bönder, urfolk, ättlingar till förrymda slavar och andra så kallade traditionella grupper. Men massiva och våldsamma tvångsförflyttningar har i många fall förpassat dessa grupper till mindre bördiga områden som ofta visat sig vara otillräckliga för deras överlevnad.
De som gett upp och flyttat till städerna hamnar i slumområden där de tvingas ta osäkra eller illegala jobb. Andra, som lyckats stanna, kan bara göra det om de börjar arbeta under slavlika förhållanden för samma företag som ockuperat deras tidigare marker. Samtidigt leder skogskövlingen och överexploateringen av naturresurser till en utarmad biodiversiteten.
Fact Finding-resan
Under resan kommer delegationen besöka drabbade samhällen för att dokumentera och analysera följderna av landgrabbing ur ett människorättsperspektiv. Delegationen kommer också titta närmare på Brasiliens skyldigheter liksom andra inblandade länders skyldigheter, vars företag och investerare har del i detta och omfattas av de extraterritoriella skyldigheterna. Bland annat bidrar Svenska pensionspengar till problemet genom att fortsätta investera i mark i regionen. I en rapport från 2015 avslöjades det att andra AP-fonden köpt mark av en ökänd “landgrabber” som stod åtalade för att med våld förskansats sig mark. AP-fonden hävdar att de följt upp anklagelser kring människorättskränkningarna i området och att inga oegentligheter går att koppla till just deras markköp. De vill dock inte delge information den utredning de själva gjort av anklagelserna.
På resan, som organiseras av FIAN International, deltar också Action Aid, La Via Campesina, Rede Social de Justica e Direitos Humanos, International Institute of Social Studies, flertalet lokala brasilianska organisationer i regionen och FIAN-sektioner från Tyskland, Nederländerna och Sverige.
En presskonferens kommer hållas i huvudstaden Brasília den 14 september efter en publik utfrågning av brasilianska politiker. För presskontakt, vänligen kontakta delrey@fian.org eller rebecka.jalvemyr@fian.se.
Följ vår resa på sociala medier under hashtaggarna #BrazilLandGrab och #CaravanaMatopiba
VI BEHÖVER SCHYSSTARE PENSIONER
- Sverige måste säkerställa att AP-fondernas investeringar i företag som har verksamhet i tredje land föregås av människorättsbaserad risk- och konsekvensanalys. Analysen ska präglas av transparens, inkludering och deltagande.
- Sverige måste säkerställa att det finns en extern oberoende granskning av AP-fondernas investeringar.
- Sverige måste säkerställa att de AP-fondernas mandat är koherent med Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjnings riktlinjer om ansvarsfull förvaltning av nyttjanderätten för mark, fiske och skogar.
