Tilläggsprotokoll och AP-fonder på FN:s kommittés agenda

2016-06-14

FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kritiserade Sverige för nonchalant attityd till AP-fondernas investeringar som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter i andra länder. Sverige fick även bakläxa av kommittén för att ännu inte ha skrivit på tilläggsprotokollet till konventionen. Därigenom ges inte dessa rättigheter fullt erkännande.

Sverige delegation

Sverige delegation förhörs i FN:s kommitté för ekonomiska sociala och kulturella rättigheter.

7-8 juni förhördes Sverige av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Vart femte år granskas de stater som undertecknat konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna för att se hur väl de följer skyldigheterna att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna. I årets granskning var de svenska AP-fonderna och tilläggsprotokollet med på agendan.

FN:s kommitté förväntade sig mer av Sverige

AP-fonderna förvaltar 1 500 miljarder av svenskarnas pensionskapital. Stora summor investeras inom områden som gruvnäring, jordbruksindustri och fossila bränslen. Flera gånger har det uppdagats att en del av dessa investeringar leder till att lokalbefolkningar förlorar sin mark, vattendrag förgiftas och de förlorar sin försörjning. AP-fondernas bidrar därmed till allvarliga kräkningar av mänskliga rättigheter som rätten till lämplig mat, rätten till vatten, rätten till bostad och rätten till hälsa.

Redan i förhand skickade kommittén fråga till Sverige om regelverket för AP-fondernas investeringar. Kommittén var inte nöjd med Sveriges svar att det var upp till AP-fonderna själva att ta hand om etik och miljöfrågor. I ett pressmeddelande skriver kommittén att hade den förväntat sig mer av Sverige.

– I framtiden, hur kommer konsekvensanalyser, baserade på mänskliga rättigheter, genomföras av svenska aktörer under den svenska jurisdiktionen innan investeringar sker, och vilka steg kommer tas för att säkerställa att fondernas och andras investeringar efterlever skyldigheterna under konventionen?, frågade kommittémedlemmen Olivier de Schutter.

Han nämnde att kommittén fått kännedom om flera fall där pensionsfondernas investeringar bidragit till kräkningar av mänskliga rättigheter. Den kritiserade särskilt AP-fondernas fortsatta investeringar i Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala. Redan 2010 dömdes verksamheten ut av Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter.

FN:s ESK-kommitté

FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

 

Sverige har skyldigheter utanför landets gränser.

Experterna i kommitté tydliggjorde också staters extraterritoriella skyldigheter tydligt uttalas i grundkonventionen. Extraterritoriella skyldigheter innebär staters ansvar för att svenska aktörers verksamhet inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter utanför landets gränser. Kommittén har dessutom i flera uttalanden och allmänna kommentarer understrukit denna skyldighet.

– Sverige gav återigen ett svagt svar och kan förvänta sig en tydlig rekommendation från kommittén när resultatet av granskningen kommer 27 juni, säger FIAN:s kanslichef Rebecka Jalvemyr som var på plats i Genève under förhöret.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter värderas lägre.

Tilläggsprotokollet är viktigt eftersom det ger individer vars rätt till lämplig mat och försörjning (eller andra ESK rättigheter) har kränkts en möjlighet att klaga och ställa stater till svars. Denna möjlighet ges till individer och grupper genom en klagomekanism inom FN, som kan nyttjas då det nationella juridiska systemet är uttömt. Sverige anslöt sig till konsensus vid antagandet av tilläggsprotokollet i Generalförsamlingen i december 2008, men har ännu varken skrivit under eller ratificerat protokollet.

Kommittén ifrågasatte flertalet gånger under förhöret Sverige varför tilläggsprotokollet ännu inte skrivits under. Sverige har generellt erkänt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har väl utvecklad nationell rättspraxis i detta avseende, så experter undrade varför Sverige behövde mer tid för att skriva under. Utan att göra det ger inte Sverige rättigheterna fullt erkännande.

Här hittar FIAN, Latinamerikagruppernas och Kristna Fredsrörelsen skuggrapport till ESK-kommittén.

Här hittar ni kommitténs pressmeddelande om förhöret med Sverige.

Svensk media som rapporterat om förhöret:

FN ifrågasätter AP-fonderna, Svenska Dagbladet, 27 maj 2016.

Pensionspengar fortsätter kränka mänskliga rättigheter. Omvärlden, 8 juni 2016.

FN pressar Sverige om AP-fonderna. Fria Tidningen, 9 juni 2016.

 

Senast uppdaterad: 2016-06-14

Dela:

Relaterat:

Nyhet

Ett steg närmare en FN-deklaration för småbrukares rätti…

Blixtaktion

Skriv under för småbrukares rättigheter!

Nyhet

Bekämpningsmedel – ett hot mot människor och mark

Nyhet

Matsuveränitet för att bekämpa nationalistiska krafter

Nyhet

Sätt press på våra ansvariga politiker!

Nyhet

Guarani-Kaiowá i Sverige och på Europaturné

Nyhet

Mänskliga rättigheter utan gränser – Maastrichtprincipe…

Nyhet

Vi behöver nya vägar för att motverka de orättvisor som …