Pressmeddelande: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter

2018-06-28

Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden.

De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning.

Det är oftast lokala aktörer som genomför landgrabbing genom processer som genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder, däribland Andra AP-fonden, driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen.

”Många människor vittnar om att hot och våld ökar mot de som motsätter sig utvecklingen. Det finns exempel på företag som använder sig av privata säkerhetsstyrkor som finns på plats 24 timmar om dygnet för att övervaka och utöva påtryckningar på lokala samhällen”, säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, som deltagit på en undersökningsresa i Brasilien.

Konsekvenserna för både människor och miljö är påtagliga. I regionen breder Cerradon ut sig. Den är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas. Där föds också flera floder som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. I samband med att mark tas i anspråk för storskaligt jordbruk sker ofta avskogning. Rapporten visar att det också skett på mark som ägs av Andra AP-fonden. På odlingarna som breder ut sig används stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen.

I Sverige blundar man för problemen. Trots den dokumentation som finns hävdar Andra AP-fonden att deras investeringar inte bidrar till människorättskränkningar.

”Sverige har misslyckats med att reglera AP-fondernas investeringar för att säkra att de sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det här är ett uppenbart exempel på att det inte räcker att förlita sig på frivilliga initiativ från fonderna själva”, säger Annelie Andersson, talesperson för investerings- och företagsansvar för Latinamerikagrupperna.

Kontakt

Catarina Antikainen, styrelseledamot, FIAN Sverige
Mobil: 073-686 37 56 / E-post: catarina.antikainen@fian.se
Annelie Andersson, talesperson investerings- och företagsansvar, Latinamerikagrupperna
Mobil: 073-903 10 17 / E-post: annelie.andersson@latinamerikagrupperna.se

Bakgrundsfakta

– Rapporten “The Social and Environmental Cost of Land Business. The Case of MATOPIBA, Brazil” publiceras av FIAN International, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos och CPT. Den baseras på två undersökningsresor, en i september 2017 till Brasilien och en i januari 2018 till Europa.
– Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna. AP2 investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Se AP2:s årsredovisning 2017.
– 2015 visade en rapport att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att de köpt mark genom en lokal affärsman som utreddes för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen.
– Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner Sverige ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar.
– Förra veckan presenterade regeringen, efter långa förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för AP-fonderna. Det innehåller förbättringar när det gäller krav på hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men dessa riskerar att undergrävas då målet om hög avkastning fortfarande är överordnat andra mål.

Ladda ner rapporten.

Senast uppdaterad: 2018-07-05

Dela:[easy-share]