Delegation undersöker Sveriges ansvar för landgrabbing i Brasilien

2018-01-24

 

Andra AP-fonden investerar stora summor av svenska pensionspengar i Brasilien. Investeringar som kan kopplas till landgrabbing och kränkningar av mänskliga rättigheter. En delegation från Brasilien besöker nu Sverige för att undersöka den svenska statens ansvar och skyldigheter.

ffm.bras

Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. I regionen Matopiba i nordöstra Brasilien är efterfrågan på mark stor och det sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. Denna utveckling kantas av landgrabbing, spekulation och förfalskning av lagfarter. Konsekvenserna för miljö och mänskliga rättigheter är omfattande.

Människor i de samhällen som påverkas vittnar om att de har förlorat tillgång till mark som de använt för sin försörjning under generationer. Stora skogsområden skövlas på Cerradon. Detta tillsammans med industrijordbrukets intensiva vattenanvändning har lett till utbredd vattenbrist. Användningen av växtgifter har också ökat kraftigt vilket orsakat förorening av vattendrag, påverkan på människors hälsa och att fisk och bin dött. Många utsätts för hot och våld från aktörer involverade i landgrabbing.

En av de stora investerarna i området är fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II). Andra AP-fonden är en av de största ägarna och har investerat USD 1200 miljoner i de två fonderna. 29 procent av AP2:s markinvesteringar finns i Brasilien.

2015 visade en rapport att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar och att de köpt mark genom affärsmannen Euclides de Carli, som utreds för landgrabbing. År 2016 annullerade en lokal åklagare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på de Carli på grund av misstankarna.

Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner vi ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar.

Den 29-31 januari besöker en internationell delegation Sverige för att undersöka statens inblandning i och ansvar för Andra AP-fondens markinvesteringar i Matopiba. De träffar under sitt besök representanter för Andra AP-fonden och den svenska staten  för att ta reda på hur de hanterat sina markinvesteringar och vad de gör att leva upp till sina skyldigheter. I delegationen, som också besöker Nederländerna, Tyskland och Bryssel, ingår:

  • Ledare inom CPT (kyrkans jordkommission – mottagare av Right Livelihood-priset 1991) i Piauí som har god kontakt med lokalsamhällena.
  • Marcela Vecchione Goncalves. Professor vid Universidade Federal do Pará som forskar kring urfolksrättigheter, miljö och markreformer.
  • Ana Maria Suarez Franco. FIAN Internationals ständiga representant i Genève. Expert på frågor kring ansvarsutkrävande.

De finns tillgängliga för intervjuer i Stockholm den 30 januari.

Kontakt och mer information
Annelie Andersson, talesperson investerings- och företagsansvar, Latinamerikagrupperna.
Mobil: 073-903 10 17 / E-post: annelie.andersson@latinamerikagrupperna.se

Catarina Antikainen, FIAN Sverige
Mobil: 073-686 37 56/ E-post: catarina.antikainen@fian.se

Senast uppdaterad: 2018-01-27

Dela:[easy-share]

Relaterat:

Nyhet

Jordbruk, livsmedelssystem och handel i fokus när civilsamh…

Nyhet

Ett steg närmare en FN-deklaration för småbrukares rätti…

Blixtaktion

Skriv under för småbrukares rättigheter!

Nyhet

Bekämpningsmedel – ett hot mot människor och mark

Nyhet

Matsuveränitet för att bekämpa nationalistiska krafter

Nyhet

Sätt press på våra ansvariga politiker!

Nyhet

Europaparlamentet står upp för urfolkets Guarani Kaiowás …

Event

Rapportrelease och After Work!

11 november