Debatt: Låt inte oenighet stå i vägen för hållbara AP-fonder

2015-12-22

Regeringens beslut att lägga förslagen om nya regler för AP-fonderna ”på is” väcker akuta frågor om hur hållbarhetskraven för fondernas investeringar nu ska tas vidare. Regeringen bör tillsammans med riksdagens pensionsgrupp snarast återkomma kring förslagen som handlar om hållbara investeringar och ansvarsfullt ägande. Att skjuta frågan framför sig och låta klimatet, miljön och människors rättigheter betala priset vore oansvarigt.

Det är bara en dryg månad sedan remisstiden gick ut för det förslag om AP-fondernas framtid som Finansdepartmentet presenterat efter förhandling i riksdagens pensionsgrupp. Förslag om exempelvis fondernas styrning och antal har väckt högljudd kritik från fack, näringsliv och AP-fonderna själva. Något som de kritiska rösterna utelämnat i debatten är hållbarhet och vad det innebär. Råder det en samsyn – både inom pensionsgruppen och bland aktörer som debatterar fondernas framtid – kring att AP-fondernas investeringar ska vara hållbara och ansvarsfulla? Anser de att dagens system är tillräckligt för att garantera det?

AP-fonderna förvaltar 1 500 miljarder kronor av svenska folkets pensionskapital. Det borde vara en självklarhet att detta kapital investeras med respekt för mänskliga rättigheter och miljö. Men det är långt ifrån dagens verklighet. AP-fondernas investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter, miljöförstöring och allvarliga klimatförändringar. Exemplen är för många för att kunna förklaras som olycksfall i arbetet – här är några:

  • AP-fonderna har stora innehav av olja, gas och kolreserver. En granskning av WWF visar att AP-fondernas innehav i 115 av de största kol-, olje- och gasreserverna i världen värderas till 36 miljarder kronor. Svenska folket äger därigenm fossila reserver som kommer ge utsläpp av 588 miljoner ton koldioxid om de tas upp och används, vilket motsvarar mer än 10 gånger hela Sveriges koldioxidutsläpp år 2013.
  • En ny rapport från Grain och Latinamerikagrupperna granskar Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien. Den visar att Andra AP-fonden genom en komplicerad bolagsstruktur kringgår lagstiftning som ska begränsa utländskt ägande av mark. En del av marken är köpt av en affärsman som utreds av åklagare för att illegalt ha lagt beslag på mark och med våld tvingat bort människor.
  • AP-fonderna investerar i många kontroversiella gruvbolag. De har investeringar värda tre miljarder i de tre bolag som äger kolgruvan Cerrejón i Colombia, där miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter är väl kända. 30 000 människor har tvångsförflyttats, varav många urfolk.  Gruvan slukar och förorenar stora mängder vatten samtidigt som lokalbefolkningen lider vattenbrist.
  • AP-fonderna har investeringar värda mer än en miljard i bolaget Total som – i strid med folkrätten – provborrar efter olja utanför Västsahara. som ockuperas av Marocko.

I dag tycks AP-fondernas toleransnivå för kränkningar vara hög. För att avstå från investeringar måste det framkomma att ett bolag under flera års tid, systematiskt och medvetet, har kränkt mänskliga rättigheter och internationella konventioner. De måste ha blivit fällda i domstol och själva erkänt brottet. Hittills har AP-fonderna endast uteslutit en handfull bolag på grund av miljöbrott.

Att låta AP-fonderna fortsätta som tidigare, med dagens svaga regelverk är inte ansvarsfullt av riksdagen och regeringen. Det krävs en uppgradering av regelverket för att garantera ansvarsfulla investeringar. Det förslag som Finansdepartementet presenterade i somras innehåller viktiga förbättringar. Hållbarhet skulle bli lagkrav och AP-fonderna ges ett tydligt uppdrag att genom hela sin kapitalförvaltning främja en hållbar utveckling. I remissvaret från organisationerna bakom kampanjen Schyssta Pensioner föreslår vi ytterligare åtgärder:

  1. Ange övergripande hållbarhetsmål. Regelverket för AP-fonderna bör tydligt ange en ram för hur kapitalet ska förvaltas, med utgångspunkt i vetenskapliga fakta om klimat, miljö och biologisk mångfald och i linje med internationella konventioner rörande miljö och mänskliga rättigheter.
  2. Förtydliga rollfördelningen. Idag agerar AP-fonderna både som kapitalägare och förvaltare. Dessa roller bör separeras i en kapitalägarfunktion som representerar alla pensionsberättigade i Sverige och ger mandat till AP-fonderna i en renodlad förvaltningsroll.
  3. Skapa ett självständigt hållbarhetsråd. För att stärka regeringens och pensionsgruppens omvärldsbevakning, kompetens och utvärdering kring hållbarhet bör de inrätta ett råd med deltagande från bland annat civilsamhället.

Det vilar nu ett stort ansvar på regeringen och partierna i pensionsgruppen att se till att oenighet om andra delar av förslaget inte står i vägen för en modernisering av regelverket för att säkra ansvarsfulla och hållbara pensionsinvesteringar. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund samt pensionsgruppen bör snarast återkomma med frågorna som rör hållbarhet. Vi har inte råd att vänta.

Annelie Andersson, ordförande, Latinamerikagrupperna

Jonas Bane, talesperson, Klimataktion

Gabi Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Ellie Cijvat, ordförande, Jordens Vänner

Julia Finér, ordförande, Emmaus Stockholm

Rebecka Jalvemyr, kanslichef, FIAN Sverige

Annica Sohlström, generalsekreterare, Forum Syd

Sofia Walan, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen

Debattartikeln publicerades på VA.se, 22 december 2015.

Senast uppdaterad: 2015-12-28

Dela:

Relaterat:

Blixtaktion

Skriv under för småbrukares rättigheter!

Nyhet

Matsuveränitet för att bekämpa nationalistiska krafter

Nyhet

Sätt press på våra ansvariga politiker!

Nyhet

Guarani-Kaiowá i Sverige och på Europaturné

Nyhet

Mänskliga rättigheter utan gränser – Maastrichtprincipe…

Event

Ett hållbart klimat börjar med rätten till mat

6 juli

Event

När får AP-fonderna ett ramverk för hållbarhet?

6 juli

Nyhet

FIAN i Almedalen 5-7 juli 2016