Debatt: Klimatpolitik går ut över fattiga

2012-02-04

När rika länder betalar för utsläppsrätter är det nödvändigt att även mänskliga rättigheter respekteras. Annars kan småbrukare i fattiga länder tvingas bort från sin mark för att ge plats för plantager med energigrödor, skriver flera organisationer.

I dalen Bajo Aguán vid Honduras atlantkust odlar företaget Dinant afrikansk palm på enorma plantager. Plantagerna godkändes nyligen av FN:s styrelse för Clean Development Mechanism (CDM), vilket gör det möjligt att sälja utsläppsrätter till exempelvis EU. Samtidigt anklagas Dinant av bland andra Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter för omfattande och grova kränkningar mot de småjordbrukare som befolkar Bajo Aguán. De senaste 18 månaderna har fler än 40 bönder mördats.

Med hjälp av en misslyckad jordbrukspolitik, jordreformer som kommit på skam och korruption, har Dinants ägare lyckats lägga beslag på åtminstone 18 000 hektar bara på nordkusten. Det är en utveckling som EU riskerar att driva på om man inte inför principer om mänskliga rättigheter och social rättvisa i sin omställning från fossila bränslen till biobränslen.

EU:s mål är att 20 procent av medlemsstaternas energikonsumtion ska vara förnybar år 2020. I de fall den ökade konsumtionen av biobränsle bidrar till skogsskövling och tar småböndernas mark i anspråk blir det minst sagt problematiskt. Det är just den typ av projekt som kan ingå i CDM. Resul-tatet blir en klimatpolitik på bekostnad av fattiga småbrukare som drivs bort från de marker där de lever, odlar och försörjer sig för att ge plats för ensidig produktion av energigrödor.

I Bajo Aguán odlas framför allt afrikansk palm som förutom att ingå i förädlade livsmedel (palmolja) kan användas till biobränslen. De småjordbrukare som bor i området har försökt försvara sin rätt till försörjning, mat, boende och skola till barnen, men har brutalt slagits tillbaka av företagets privata säkerhetsvakter.

En rapport från en internationell människorättskommission visar att befolkningens rättig- heter dagligen kränks och att myndigheterna är oförmögna att kontrollera situationen. Honduras ökänt korrupta polis och militär misstänks vara inblandade. Merparten av kränkningarna undersöks aldrig, och ingen har straffats för begångna mord, kidnappningar, misshandel och hot. Många av de utsatta småjordbrukarna har också engagerat sig i motståndskampen efter statskuppen i Honduras 2009. Det finns därför anledning att misstänka att nuvarande regering inte är särskilt intresserad av att skydda deras rättigheter. Istället kriminaliseras böndernas kamp. Det hävdas att de bär vapen, vilket används som skäl för att intensifiera den militära närvaron. I dag finns redan över 1000 militärer i området.

FN menar att det är olyckligt att Dinants biogasprojekt i Bajo Aguán har godkänts inom ramen för CDM, men att det på grund av den treåriga beslutsprocessen inte går att utesluta projektet. Enligt direktiven för CDM:s styrelse är inte mänskliga rättigheter inkluderade i bedömningskriterierna. Fokus ligger på minskade utsläpp, utan hänsyn till matsäkerhet, försörjning och rätten till liv. EU:s klimatpolitik bidrar alltså till att företag som Dinant kan fortsätta sitt förtryck mot småjordbrukare.

Det brittiska företaget EDF-trading, en av de största inköparna av utsläppsrätter via CDM, avslutade i april sin handel med biogasprojektet i Bajo Aguán, då det kritiserades av människorättsorganisationer. Men registreringen av handeln är inte offentlig – det går alltså inte att se vem som har köpt utsläppsrätter från vem.

Under klimattoppmötet i Durban beslutades att koldioxidlagring, markanvändning och skogsbruksmetoder ska kunna ligga till grund för nya CDM-krediter. Istället för att begränsa och förbättra regelverken öppnas dörren för fler osäkra projekt. Risken finns att världen nu fortsätter sitt kolberoende, att ursprungsfolks traditionella territorier kränks, att småbrukare trängs undan och att de rättigheter vi tar för givna i Sverige – att bo tryggt och kunna äta oss mätta – hotas av den marknadsfixerade klimatpolitikens snäva perspektiv.

Miljöminister Lena Ek bör nu agera i både FN och EU. På kort sikt behövs en policy om att inte handla med utsläppsrätter i de fall där det begås brott mot mänskliga rättigheter. Därtill bör hela CDM-systemet utvärderas snarast. Det är hög tid att sätta stopp för en politik som framför allt leder till att rika länder skjuter problemet med verkliga utsläppsminskningar framför sig.

Sverige bör istället verka för att en skatt på fossila bränslen införs av så många länder som möjligt, kombinerat med en klimattull mot de länder som inte inför koldioxidskatter.

Skatteinkomsterna bör öronmärkas för investeringar i verklig hållbar utveckling och agroekologi i utvecklingsländer i linje med FN-rapporten Agro-ecology and the right to food.

FRANSCISCO CONTRERAS, ordförande Latinamerikagrupperna
IDA NILSSON, ordförande Jordens Vänner
JONAS PAULSSON, talesperson Klimataktion
JENNIE JONSÉN, ordförande FIAN Sverige
ANNA LOK, kommunikatör i Centralamerika för La Vía Campesina och Latinamerikagrupperna

Debattartikel i Svenska Dagbladet 4 februari 2012.

Senast uppdaterad: 2016-01-12

Dela:

Relaterat:

Nyhet

Ett steg närmare en FN-deklaration för småbrukares rätti…

Nyhet

Bekämpningsmedel – ett hot mot människor och mark

Nyhet

Matsuveränitet för att bekämpa nationalistiska krafter

Nyhet

Europaparlamentet står upp för urfolkets Guarani Kaiowás …

Event

Rapportrelease och After Work!

11 november

Nyhet

En vecka för framtidens mat

Nyhet

Årets rapporthändelse är här – Välkommen på release …

Nyhet

Guarani-Kaiowá i Sverige och på Europaturné